Kåkstad i korrugerad plåt

Det planerade bostadsområdet blev en kåkstad av tillfällig karaktär.

Mellan 1917 och 1929 uppfördes Hammarbyleden. Farleden innebar stora förändringar för Hammarby Sjö och dess kringland. Danvikskanalen sprängdes fram genom berget och stora delar av sjöbotten fylldes igen, vilket fick till följd att strandlinjen radikalt ändrades. Längs leden anlades industri- och hamnområden. Parken på Sickla Udde förstördes delvis i samband med uppförandet av Hammarbyleden och vid Lugnet fylldes sjöbotten igen för att ingå som en del i det nya hamnområdet. Så blev inte fallet och i slutet av 1930-talet fanns det planer på att bygga bostäder på marken. Dessa planer förverkligades inte utan i stället uppläts marken för upplag och industri. Någon direkt verksamhet etablerade sig dock inte i området och marken började användas som soptipp. Så småningom sträckte sig tippen ända bort till Sickla Udde och ovanpå soptippen började en kåkstad att växa upp. En bit in på 1940-talet hade området förvandlats till ett småskaligt arbetsområde. Platsen kom att bli ett långvarigt provisorium och på grund av ständiga rivningshot fick bebyggelsen en tillfällig karaktär och kom till stor del att bestå av olika plåtskjul. Kåkstaden stod kvar fram till 1998 då den började rivas för att ge plats åt den nya bebyggelsen i Hammarby Sjöstad.

Södra Hammarbyhamnen

1917 köpte Stockholms stad egendomen Hammarby av Danviks hospital. På marken anlades ett nytt industriområde i direkt anslutning till den nya Hammarbyleden. Marken i området reserverades till en början för företag som var beroende av goda sjökommunikationer. Det första företaget som etablerade sig i området var Albert Terberg Aktiebolag, eller Altea, som tillverkade alla typer av trikåkläder. 1928 fick Altea sällskap av General Motors som uppförde en stor sammansättningsfabrik belägen direkt vid kajen. Fartyg lastade med bildelar kom från USA och lossade sin last direkt in i fabrikens lagerbyggnader. 1929 köpte Kooperativa förbundet en tomt i området i syfte att uppföra en glödampsfabrik. Lumalampans fabrik byggdes 1929-30 efter ritningar av arkitekterna Arthur von Schmalensee och Eskil Sundahl på förbundets egna arkitektkontor. Fabriken fick en för tiden mycket modern utformning i funktionalistisk stil och det glasade tornet för lampprovning på fabrikens tak kom att bli Lumas viktigaste symbol och ett välkänt riktmärke i staden.

Grossistföretag etablerar sig

Etableringen i Södra Hammarbyhamnen gick relativt trögt under 1930-talet och de tre företagen kom under den första tiden att vara ensamma i området som behöll sin lantliga karaktär. Under 1940-talet ökade nyetableringen i området som nu hade tomtreglerats och delats in i kvarter. 1945 revs Hammarby gård för att ge plats åt de nya företagen som till stor del bestod av olika grossistföretag som till exempel Bröderna Edstrands, Bröderna Hedlund, Rylander & Asplund och Ahlsells. Förutom grossistföretagen etablerade sig en hel del stora tillverkningsföretag såsom Elektro-Helios och AB Osram-Elektraverken och i början av 1950-talet flyttade flera trävaruföretag som tidigare legat i Värtahamnen till de östra delarna av området.

Området förtätas

Den lantliga idyllen hade på knappt tjugo år förvandlats till ett stort industriområde. Under 1950- och 60-talen fortsatte utvecklingen och området förtätades. Sedan slutet av 1980-talet har det funnits planer på att bygga bostäder i Södra Hammarbyhamnen. Dessa planer tillkom under en period då industriområdet genomgick en förändring. Många av de ursprungliga stora företagen hade flyttat från området och deras lokaler hade efterhand tagits över av småskaliga tillverknings- och hantverksföretag. Företagen fick rivningskontrakt och industriområdet blev på grund av eftersatt underhåll nedslitet och fick ett dåligt rykte. I mitten av 1990-talet förbättrades emellertid detta rykte och Södra Hammarbyhamnen rustades upp och industribyggnaderna började alltmer blandas upp med kontorshus. Numera är de flesta av de ursprungliga stora industribyggnaderna omgjorda till kontors- och industrihotell. Under den senare delen av 1990-talet har många företag verksamma inom media- och reklambranschen flyttat in i området och de små tillverkningsföretagen hade successivt flyttat därifrån. 1999 påbörjades förberedelserna för den nya bostadsbebyggelsen i Södra Hammarbyhamnen och den befintliga industribebyggelsen hade till stora delar rivits. En ny epok i Lugnets, Södra Hammarbyhamnens och Sickla Uddes historia har tagit sin början.

Källa: Stockholms stad

Copyright: Tidningen Hammarby Sjöstad, maj 2020 

Läs fler historiska berättelser om Hammarby Sjöstad!