Första fabrikerna vid Hammarby sjö

Utsikt mot Hammarby sjö från Skanstull med några av slakthusen i Fredriksdal i förgrunden. Foto: C P Löfman, 1864. Stadsmuseet i Stockholms arkiv.

Utsikt mot Hammarby sjö från Skanstull med några av slakthusen i Fredriksdal i förgrunden. Foto: C P Löfman, 1864. Stadsmuseet i Stockholms arkiv.

För 400 år sedan började området kring Hammarby sjö få en industriell karaktär.

1600-talet är det århundrade då de första verksamheterna av mer industriell karaktär börjar uppträda längs Hammarby sjös stränder. Främst var det vattenkrävande verksamheter såsom olika textila produktioner som kom att prägla området för lång tid framöver. En av de tomter som under senare delen av 1600-talet uppläts för industriell verksamhet var Barnängen. Anläggningen växte successivt och blev så småningom Stockholms största klädesfabrik. Anläggningen rustades upp och utökades. Under 1760-talet utökades anläggningen och de gamla träbyggnaderna ersattes efterhand med nya i sten och i centrum av anläggningen uppfördes ett corps de logie efter ritningar daterade 1767 av murmästare Elias Kessler. Efter dessa förändringar har Barnängen i stort sett bevarat sitt utseende till våra dagar.

Liljeholmens stearinfabrik

Barnängen köptes 1848 av Lars Johan Hierta. Han var från början boktryckare och grundade 1830 Aftonbladet. Hierta hade redan 1841 förvärvat en tomt vid Hammarby Sjö. Tomten låg vid sjöns nordvästra strand i närheten av Danviks hospital. Hit flyttade han sin tillverkning av stearinljus som han startat på Liljeholmen ett par år tidigare. Namnet Liljeholmen fick följa med och även i fortsättningen ge namn åt företaget och dess produkter. På tomten som Hierta köpte låg färgare Hovings gamla stenhus uppfört 1770. I malmgårdens flyglar förlades den första stearinfabriken. Verksamheten växte och fabriksanläggningen byggdes successivt ut. 1976 flyttade Liljeholmens stearinfabrik till Oskarshamn och fem år senare revs fabrikslokalerna. Numera återstår endast Hovings malmgård av den stora anläggningen.

Slakterierna vid Fredriksdal

Väster om Hammarby gård, vid nuvarande skyskrapan Sthlm 01, låg egendomen Fredriksdal. På 1840-talet etablerade sig här flera slakterier. Vid stranden till sjön låg en tät bebyggelse av fähus och slakthus. Fredriksdal kom sedan att innehas av flera olika slaktare fram till en bit in på 1900-talet då alla stadens slaktare flyttade in under samma tak i det nya stora slakteriet i Enskede (Slakthusområdet). När Södra Hammarbyhamnens industriområde på allvar började byggas ut efter andra världskriget revs Fredriksdal. 

De boende vid sjön

Södermalm befolkades alltmer och kring fabrikerna vid Hammarby sjö växte krogar, värdshus och bostäder upp. Östra Södermalm var relativt otillgängligt innan Katarinavägen sprängdes fram och området kring sjön behöll mycket av sin lantliga karaktär. Längs stränderna och på bergen där ingen mylla fanns hade de fattiga sina bostäder i fallfärdiga träkåkar, som idag är eftertraktade kulturhus.

Stadens befolkning fördubblas på 30 år

Vid 1800-talets mitt började en stor omdaning av det svenska samhället, en omdaning som i hög grad påverkade Stockholm. Omvandlingen rörde både det politiska styrelsesättet, sanitära förhållanden och moderna bekvämligheter. 1862 utfärdade Kungl Maj:t en förordning om kommunal styrelse i Stockholm. 1853 tändes de första gaslyktorna och på 1860-talet invigdes det första vattenverket och avloppsledningar började läggas ned. Man började även byta ut kullerstensbeläggningarna på gator och torg mot tuktad sten. Järnvägen byggdes ut med stambanor och industrialiseringen tog fart.

Förändringarna skedde på alla plan, men för de boende i stadens utkanter märktes inte förändringarna genast. För Stockholm var kanske den största omställningen den ökade folkmängden som mellan 1850 och 1880 fördubblades. Ökningen berodde till stor del på den invandring som skedde från landsbygden. Många av dessa invandrare bosatte sig i utkanterna av staden och tog arbete på fabrikerna.

Östra Söders pärla

Under 1800-talet började området kring Sickla Udde alltmer att användas som rekreationsområde. Sickla Udde blev ett populärt utflyktsmål för invånarna på Södermalm som under varma sommardagar packade matsäckskorgarna och rodde över till udden eller den strax utanför belägna Mormors holme. Sickla Udde, eller Sickla Park, utvecklades i slutet av 1800-talet till en folkpark och kallades i folkmun för Östra Söders pärla.

I parken fanns en dansbana, musikpaviljong och talarstol där storheter som Hjalmar Brantings stämma ljudit. Små bodliknande stugor som kunde hyras uppfördes också och dessa är en föregångare till kolonistugerörelsen som startade 1906. Arbetarrörelsen lämnade Sickla Udde en bit in på 1900-talet och folkparken kom alltmer att bli nykterhetsrörelsens park.

Läs mer om Sickla park här!

Källa: Stockholms stad

Copyright: Tidningen Hammarby Sjöstad, maj 2020 
Liljeholmens fabriker med Fåfängan i bakgrunden och Klippan med kvarnen till höger. Foto: Okänd, 1890-1903. Stadsmuseet i Stockholms arkiv.

Liljeholmens fabriker med Fåfängan i bakgrunden och Klippan med kvarnen till höger. Foto: Okänd, 1890-1903. Stadsmuseet i Stockholms arkiv.