Så firades vi påsk för 90 år sedan
I början av 1900-talet hade traditionen med påskkärringar kommit till Stockholm. Här ser vi Gunnel, Kerstin och Brita Grönstedt utklädda till påskgummor 1922. Foto: Aja Burman, Stockholms stadsmuseum.
Året är 1931 och det börjar dra ihop sig till påsk på torpet Korphopp intill Hammarby gård.
HUR FIRADE MAN PÅSK för snart hundra år sedan i nuvarande Hammarby Sjöstad?
Vi har pratat med Osva Olsen som är museipedagog på Skansen och ansvarig för påsk i de kulturhistoriska miljöerna.
– Påsken var en kyrklig högtid, berättar Osva. Man ”firade” inte påsk, men eftersom hönorna började värpa på vårkanten så blev ägg en del i helgtraditionen. Sedan tog man in björkris i stugan. Det symboliserade palmsöndagen, den dag då Jesus red in i
Jerusalem.
Påskkort blev populära att skicka när postväsendet utvecklades.
– De första påskkorten som skickades med post är stämplade runt sekelskiftet 1900. Innan dess gick man själv runt och delade ut påskbrev.
Kött och ägg har länge hört till höjdpunkterna på påskbordet, eftersom de inte fanns att få tag på under fasteperioden, och på 1900-talet blev lammkött allt vanligare.
– Att äta lamm till påsk är en relativt modern variant på påskfirande, och sedan har vi fått in en del andra traditioner som kanske inte blivit lika utbredda som påskharen till exempel som är en tysk sed, säger Osva Olsen.
I torpet Korphopp hade man gott om ägg och de målades med inspiration från olika påsktidningar. Björkriset man tagit in pyntades med de målade äggen och fjädrar från de egna hönsen. Det gamla torparparet fick påskkort från både släkt och vänner och pigan bakade en sockerkaka i järnspisen efter ett recept i Husmodern.
Påskveckan kallades Stilla veckan eller dymmelveckan. Den varade från dymmelons-
dagen till lördagen och var fastans strängaste och allvarligaste tid. Allt arbete skulle då vila och en mängd försiktighetsmått iakttas. ”Kringgärning” var särskilt farligt eftersom det antogs öka Jesu pina och dra olycka till torpet. Därför skulle alla spinnrockshjul, kvarnhjul och andra hjul stå stilla.
Under dymmelveckan var häxorna som farligast. På skärtorsdag var de speciellt aktiva för att åka till Blåkulla och festa med djävulen. Seden med påskkärringar fanns redan vid 1800-talets början i västra Sverige och från 1900-talets början spred sig traditionen snabbt. Numera är det vanligt med påskkärringar över hela landet. Ursprungligen var det tonåringar och vuxna som klädde ut sig till påskkärringar, men idag är det mest små barn som klär ut sig för att samla in godis och pengar.
Långfredagen är den stora sorgens dag, Jesus dödsdag. Sorgen markerades genom att inga onödiga sysslor fick utföras. Man åt enkelt, och barn fick inte leka. Stämningen beskrevs som tung och tryckande. Långt in i på 1900-talet var affärer, restauranger och biografer stängda på långfredagen.
Nuförtiden är påskafton den dag man firar, äter påskmiddag och delar ut påskägg, men det är egentligen inte förrän vid midnatt till påskdagen, i och med Kristi uppståndelse från de döda, som påsken börjar på riktigt. Det var också på påskdagen den katolska fastan upphörde.
Av: CHRISTINA HAMNQVIST
Copyright: Tidningen Hammarby Sjöstad, april 2021