Galgbacken i Hammarby
Bara några hundra meter söder om nuvarande Hammarby Sjöstad låg Stockholms galgbacke.
PÅ GALGBACKEN AVRÄTTADES alla dödsdömda fångar i Stockholm från 1600-talet och fram till 1877. Fram till början av 1800-talet var hängning den vanligaste avrättningsmetoden och därefter verkställdes alla dödsdomar genom halshuggning.
Avskräckande exempel
Länge användes avrättningarna som avskräckande exempel. Det samlades publik som såg på och liket fick hänga kvar så att alla kunde se hur det gick för den som bröt mot lagen. Under senare delen av1800-talet flyttade avrättningarna in i fängelserna. Då behövdes inte Galgbacken längre och människor glömde så småningom vad platsen hade använts till tidigare.
Misstänkte massmord
1936 grävde byggnadsarbetare undan jord för att ge plats åt förorten Hammarbyhöjden. De gjorde ett skrämmande fynd. I jorden låg flera skelett och polisen kom för att utreda ett massmord. Snart förstod polisen att arbetarna hade hittat den gamla Galgbackens begravningsplats. Historien om byggarbetarnas fynd tystades ner för att inte skrämma folk från att flytta dit. Idag finns en skylt som markerar var Stockholms sista offentliga avrättningsplats låg.
Sista stoppet på väg till avrättningen
När den dödsdömda skulle avrättas gick den sista färden från något av stadens fängelser, längs Götgatan mot Galgbacken i Hammarby. I korsningen Götgatan - Folkungagatan låg en krog som hette Källaren Hamburg. Där gjordes ett traditionsenligt stopp. Den man eller kvinna som snart skulle dö fick gå in på krogen och dricka ett sista glas brännvin, porter eller champagne. I glaset ristades sedan namnet på den dödsdömda in. Sedan ställdes glaset i Sista-supen-skåpet så att alla kunde se det.
Den dödsdömdas sista ord
Väl framme vid galgbacken fick den dödsdömda välsignelsen och syndernas förlåtelse av en präst. Den som skulle avrättas fick ibland säga några ord. En del personer höll försvarstal som sedan trycktes upp och såldes på stadens gator.
Sista avrättningen
Avrättningsplatsen söder om Hammarby Sjöstad användes för sista gången den 8 januari 1862. Då avrättades soldaten Per Viktor Göthe för rånmord. Cirka fem tusen personer var där och tittade på. När offentliga avrättningar avskaffades år 1877 revs galgen.
Bödeln fick sitt jobb som straff
Mannen som skötte avrättningen av dödsdömda fångar kallades för bödel eller skarprättare. Bödeln utförde också andra kroppsstraff, som att till exempel slå fången med spö. Före 1635 var bödeln oftast själv en dödsdömd förbrytare som slapp sitt eget dödsstraff genom att ta jobbet som bödel. Det var ett yrke som övriga stadsbor såg ned på.
Under 1600-talet blev bödelns lön bättre och yrket började gå i arv. En av Stockholms mest kända bödlar hette Mikael Reissuer som var bödel i Stockholm mellan 1635 och 1650. Idag har han fått Mäster Mikaels gata och kvarteret Mäster Mikael uppkallad efter sig.
Galgbacken idag
Galgbacken låg i norra delen av nuvarande Hammarbyhöjden, på en liten kulle strax söder om Kalmgatan. Nedanför kullen vid dagens Solandergatan låg avrättningsplatsen där några stenar markerar platsen.
Källa: Stockholmskällan
Här avrättades Gustav III:s mördare
Jacob Johan Anckarström avrättades på Galgbacken – trots att kungen själv bett om nåd för gärningsmännen innan han dog.
Så här beskriver Anckarströms släkting Gjörwell avrättningen 27/4 1792:
"Han lade sig lugnt ner med huvudet mot stupstocken och högerhanden mot ett annat block. Folksamlingen som naturligtvis var väldig bevittnade moltyst bödelns stora skicklighet med bilan, som raskt skilde huvudet och handen från kroppen, vilken därpå fick ligga där den låg en stund och sedan vändes på rygg så att blodet skulle rinna av. I väntan på detta styrkte sig bödeln och hans drängar med bröd och brännvin. De ristade sedan upp liket från halsen och nedåt, tog ut hjärtat och inälvorna och stoppade dessa tillsammans med könsdelarna i en påse som grävdes ner under galgen. Kroppen styckades därefter med bila i fyra delar som lades på hjul. En lång spik slogs genom huvudet, och en av bödelsdrängarna klättrade upp på en stege med detta och spikade fast det vid galgen med många hammarslag. Handen spikades upp därunder, och därmed var skådespelet över."
Anckarströms sista ord var "Pris och ära vare dig, herre Jesu innerligt!", efter att hans själasörjare pastor Adolf Roos vid stupstocken strukit sin hand över hans bara hals och sagt "Dig är förvarad härlighetens krona".
Då hade kung Gustaf varit död sedan nästan en månad (29 mars) och hans bön om nåd för gärningsmännen bortsåg man från.
Kroppsdelarna låg kvar på steglet i flera månader. Natten mellan den 23 och 24 juli stals kroppsdelarna från avrättningsplatsen. Dessa hittades den 27 juli utspridda längs vägen i Årsta och återfördes till avrättningsplatsen.
Källa: Maths Jesperson
Copyright: Tidningen Hammarby Sjöstad, juli 2020