Fruntimmersveckan 19-24 juli
Drygt 1 500 sjöstadsbor har namnsdag under fruntimmersveckan.
FRUNTIMMERSVECKAN började ta form under medeltiden då de kvinnliga helgonen Margareta, Magdalena och Kristina firades. Så småningom tillkom Sara, Johanna och Emma. Nuförtiden tänker vi mest på fruntimmersveckan som en tid för smarriga tårtor och mycket regn.
Traditionen började ta form under medeltiden då man firade de kvinnliga helgonen Margareta 20 juli, Magdalena 22 juli och Kristina 24 juli. År 1698 tillkom Sara 19 juli - efter Abrahams hustru, och 1755 tillkom Johanna 21 juli. Hon hade tidigare namnsdag 15 december. År 1827 kom Emma med i kalendern för att hedra det svenska kronprinsparet Oscar och Josefinas andra barn som föddes detta år. Barnet skulle heta Emma om det blev en flicka enligt kronprinsessan. Det blev en pojke men Emma infördes ändå som namn 23 juli. Nu fanns det sex kvinnonamnsdagar i rad från 19 till 24 juli och veckan började kallas fruntimmersveckan.
19 juli – Sara
Sara, patriarken Abrahams hustru, som sägs ha fått en son vid 100 års ålder, är inte ett helgon men blev ändå den som får inleda fruntimmersveckan.
20 juli – Margareta
Margareta är grekiska och betyder pärla. Hon är främst de havande och ammande kvinnornas skyddspatron. Marguerite har namnsdag i Frankrike den här dagen.
21 juli – Johanna
Johanna var en romersk martyr som blev undervisad i den kristna tron av apostlarna Paulus och Petrus.
22 juli – Magdalena
Maria Magdalena från Genesaret var en av Jesus följeslagare.
23 juli – Emma
Namnet Emma förekom i tyska furstliga familjer och blev populärt i Sverige i början av 1800-talet.
24 juli – Kristina
Kristina var en from kristen kvinna från Bolsena som dog martyrdöden.
Regnar det alltid i fruntimmersveckan?
Enligt Bondepraktikan brukar perioden vara regnig. I medeltal regnar det under tre eller fyra av fruntimmersveckans dagar. Enligt SMHI kan anledningen vara att veckan infaller under en av årets nederbördsrikaste perioder. De genomsnittligt största regnmängderna faller på många håll i landet under sommaren, från mitten av juli till några veckor in i augusti.
Kafferepen blev samhällsomstörtande
Att samlas runt ett fint dukat fikabord och knapra på hembakade småkakor är inte så oskyldigt som vi tror idag. Kafferepen var en demokratisk mötesplats där kvinnor kunde diskutera samhällsfrågor och rösträtt utan att bli störda. Kaffet har över huvud taget spelat en viktig roll i Sveriges historia. Redan på 1700-talet började
kaffestugor blir populära mötesplatser för männen och där frodades så liberala och radikala tankar att de emellanåt blev stängda av kungen. För kvinnorna fanns inte samma rum för möten. Därför blev kafferepet en plats för diskussioner och samling. Under slutet av 1800-talet började tankar om rösträtt för alla, och rösträtt för kvinnor, dyka upp i olika sammanhang. Vid den här tiden fanns inte partier men väl organisationer som samlade människor som intresserade sig för politiska frågor. 1903 bildades Landsföreningen för kvinnan politiska rösträtt med stöd från både liberala och socialdemokratiska kvinnor. 1918 godtogs en rösträttsreform i båda riksdagskamrarna där också kvinnor skulle få rösträtt. Reformen krävde en grundlagsändring och 1921 hölls det första valet med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. I år firar vi alltså 100 år av demokrati. Och kanske gör vi det med sju sorters kakor.
Sju sorters kakor
I mitten av 1800-talet blev rörsocker en billig vara. Det låga priset i kombination med att odling av vete spred sig från Skåne och norrut i landet under slutet av 1800-talet, gjorde att husmödrar började baka allt mer. Smör, som är småkakornas tredje grundingrediens efter mjöl och socker, hade alltid funnits nära tillhands i och med att många hade tillgång till kor på gården. Möjligheterna att baka fick en ytterligare skjuts framåt då järnspisen gjorde entré i köket. Med järnspisen kunde kvinnorna reglera värmen mer än vad de kunde i de tidigare öppna spisarna och bakugnarna. Det fanns fortfarande ingen temperaturangivare på järnspisen så kvinnorna fick känna efter med handen för att avgöra om värmen var svag, ordinär eller medelgod ugnsvärme som angavs i recepten. På 1930-talet introducerades den elektriska spisen och det betydde att man nu kunde baka med mer precision och kafferepen med de obligatoriska sju sorters kakorna frodades som aldrig förr.
Av: CHRISTINA HAMNQVIST
Copyright: Tidningen Hammarby Sjöstad, juli 2021