Gör vi rätt energibesparingar?

KTH-professorn Per Kågeson svarar på frågor om energi och miljö i Sjöstan.

SJÖSTADSBON Per Kågeson är debattör, författare och forskare inom energi och miljö. Han har bland annat varit ledamot av Energikommissionen, ledande företrädare för kärnkraftmotståndet och huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik, Miljöräkenskapsutredningen, och EG-konsekvensutredningen Miljö. Han har varit ordförande i Sveriges Författarförbund, i European Federation for Transport and Environment och vice ordförande i Naturskyddsföreningen. Det var också Per Kågeson som kom på idén med de mötesfria 2+1-vägarna som räddat 1 000-tals liv.

Vi har pratat med Per om miljösatsningarna som görs i Hammarby Sjöstad, där allt fler bostadsrättsföreningar byter från fjärrvärme till bergvärme.

– En del fastighetsägare väljer bergvärmepumpar för att sänka sina kostnader. Från klimatsynpunkt innebär det att de minskar det fjärrvärmeunderlag som vintertid kan användas för samtidig produktion av el och värme, något som ger hög verkningsgrad och små förluster av energi. Kraftvärmen kommer att betyda mer i framtiden, som komplement till vind- och vattenkraft, när kärnkraften så småningom försvinner. Hammarby Sjöstads fjärrvärmesystem försörjs emellertid med spillvärme med lite lägre temperatur så kopplingen till kraftproduktion är inte lika tydlig som i de flesta andra fall, säger Per.

Bergvärmepumpar är mycket effektiva, men de kräver mer el när det är riktigt kallt.

– Det bidrar till ökad efterfrågan på el under de perioder då det är svårast att klara den svenska elförsörjningen, särskilt under dagar med lite vind. Därför är det viktigt att fastigheter som väljer alternativet med bergvärmepumpar samtidigt investerar i stora batterier i vilka de kan lagra el från blåsiga dygn (med lågt elpris) till dagar med låg produktion i vindkraftverken och höga elpriser. En fördel med värmepumparna är att de kan användas för kylning på sommaren. Det kan komma att behövas när klimatet blir varmare.

Många av Sjöstans bostadsrättsföreningar investerar i solceller på taken för att sänka energikostnaden och för att bidra till en bättre miljö, men är det verkligen en kostnadseffektiv investering?

– Solkraften har mycket sämre förutsättningar i Sverige än vindkraften. Varje kvadratmeter tar emot ungefär hälften så mycket sol per år som i Nordafrika och det allra mesta under sommarhalvåret då vi konsumerar mindre el än under den mörka årstiden. Kostnaden för solceller har sjunkit väldigt mycket under senare år, men det är fortfarande ett dyrt kraftslag. Det som gör investeringar i solpaneler intressant är statliga bidrag och att man slipper elskatten (36 öre/kWh + moms) och den rörliga delen av nätavgifterna. Men läget kommer med stor sannolikhet att förändras. Nätbolagen har börjat ändra sina taxor i riktning mot högre fasta avgifter som baseras på kundens högsta uttag av effekt. Och den mycket höga svenska elskatten ifrågasätts allt oftare, eftersom den försvårar elektrifieringen av vägtrafiken och minskar incitamenten att investera i batterier för tillfällig lagring av el.

Från klimatsynpunkt betyder inte solkraften mycket i Sverige, enligt Per Kågeson, men i större delen av världen kommer den däremot att bli mycket viktig.

– I sydliga länder sammanfaller solkraftens bidrag med efterfrågan på el som är störst under sommarhalvåret. Dessutom är produktionen större per kvadratmeter och mycket jämnare fördelad över året vilket skapar goda ekonomiska förutsättningar. Till allas lycka är det bara 2 procent av jordens befolkning som bor norr om 55:e breddgraden där förutsättningarna är sämre! Men vi tillhör dem.

Laddstolpar för elbilar ligger i topp över åtgärder som många bostadsrättsföreningar i Sjöstan nu genomför, men vilka för- och nackdelar finns det?

– Jag ser bara fördelar, säger Per. De boende kommer inte att välja elbilar så länge det saknas möjligheter att ladda där bilen vanligen står parkerad. Och elektrifieringen av vägtrafiken är nödvändig om vi ska kunna få ner utsläppen av koldioxid. Inte ens ett skogrikt land som Sverige kan försörja sin fordonsflotta med biodrivmedel, och bioenergin behövs bättre inom användningsområden som är svåra eller omöjliga att elektrifiera.

I Sjöstadens största bostadsrättsförening, Knallen, där Per Kågeson bor, har man investerat i laddstolpar för 21 fordon av 77 platser.

– Det är helt rätt investering att göra, säger Per. På omkring hälften av dem står idag en bensin- eller dieselbil, men när någon boende skaffar en laddhybrid eller en batteribil så får hen omedelbart byta till en av elbilsplatserna.

Miljö- och hållbarhetsarbetet i Hammarby Sjöstad ska vara en förebild för andra städer och stadsdelar. Tycker du att stadsdelen lever upp till det?

– Sjöstaden är en välplanerad och trevlig stadsdel, men fastigheterna konsumerar mycket energi per kvadratmeter. De flesta är inte bättre än genomsnittet för byggnader från samma tidsperiod. En viktig åtgärd för att förbättra situationen är att investera i återvinning av värme i frånlufts-
kanalerna, något som en del bostadsrättsföreningar redan gjort. Tillgången på bilpoolsbilar är ett plus för Sjöstan, men de borde i högre utsträckning erbjuda elbilar till sina medlemmar.

 Av INGVAR LARSSON

Copyright: Tidningen Hammarby Sjöstad, oktober 2021

Läs mer om miljön i Hammarby Sjöstad!