Hammarby Sjöstads arkitektur

Hammarby Sjöstad är en sjönära kretsloppsanpassad stadsdel i stenstadens krans med karaktär av nymodernism och kvartersstad.

HAMMARBY SJÖSTAD är en blandning av nymodernism och storstadskaraktär. I en ny bok om Södermalm skildras husen, historien och människorna i stadsdelen. Boken Södermalm är ett praktverk av arkitekthistorikern Ann Katrin Pihl Atmer och fotografen Nino Monastra som presenterar 394 hus på Södermalm. Boken är en stor tillgång för den som vill lära känna en av Stockholms mest dynamiska stadsdelar på djupet och veta mer om husen och människorna som bott i dem.

– Från att ha varit en fattig utkant har Södermalm blivit den allra trendigaste stadsdelen där det är populärt att bo, shoppa och roa sig. Samtidigt är det den stadsdel som ger det mest levande intrycket av stadens förgångna, dess skiftningar och förlopp, säger författaren och arkitekthistorikern Ann Katrin Pihl Atmer som bland annat skriver följande om Hammarby Sjöstad i sin bok: 

I översiktsplanen för Hammarby Sjöstad från 1999 slogs det fast att det centrala läget medförde sämre tillgänglighet för bilar och sämre tillgång på friytor och dagsljus. Detta skulle kompenseras genom bättre rumshöjder och större fönster samt väl tilltagna balkonger – alltså det som arkitektoniskt sett kallas Hammarby sjöstadsstil och har karaktäriserats som en blandning av ”nymodernism och kvartersstad”.

Vattenytorna var det viktigaste inslaget i planen, rikligt med grönska likaså, samtidigt som trafik och service koncentrerades längs ett stråk från Mårtensdal till Danvikstull. I ett första skede tillkom en småskalig bebyggelse vid Sickla udde som vände sig mot vattnet.

Under planprocessens gång kom idén om den täta kvartersstaden att stärkas och storstadskaraktären att ta över. Stora tätt placerade hus uppfördes som öppnar upp sig mot vattnet och bildar en stadsmässig fasad mot huvudgatan. Lokaler placerades i husens bottenvåningar. I kvarterens mitt finns stora öppna ytor. Symptomatiskt nog ändrades benämningen gränder till gator.

Särskild möda har lagts ned på parker och bevarandet av gamla träd, som exempelvis ett stort ekbestånd. En särskild laxtrappa finns i Sickla sluss och häckningsplatser för sjöfåglar har anlagts. Sjöstadsparterren med dess kanal och vänliga storstadskänsla fick Kasper Salin-priset 2005.

Tvärbanan och färjan står för förbindelsen med innestaden. Stränga miljökrav har gjort att Sjöstaden har formulerat egna miljölösningar för energi, vatten och avfall. 

En lång rad arkitekter och byggherrar har medverkat i projektet. Brunnberg & Forshed för Skanska, White Arkitekter för Familjebostäder, Nyréns Arkitektkontor för NCC, EFS Arkitekter för HSB, ÅWI Arkitekter för JM med flera. Från en trög start har projektet utvecklats till stor framgång. Rikligt med balkonger och fönster, grönska och ett tilltalande arkitektoniskt formspråk har skapat stor popularitet. År 2017 bodde närmare tjugoentusen invånare i området.

Det finns två offentliga byggnader, GlashusEtt, ett miljöinformationscentrum ritat av Tengbom Arkitekter, och Sjöstadskapellet av Reflex Arkitekter, båda från 2002. Båda är också kubiska och helt i glas. Mitt i Hammarby Sjöstad ligger den gamla Lumafabriken, vars uppglasning med det kända lamptornet har verkat inspirerande. 

Av LISA NILSSON

Copyright: Tidningen Hammarby Sjöstad, december 2019